klenalena.blogg.se

    En präst som hon lärt känna var villig att ha begravningsgudstjänsten. Eftersom brodern inte var medlem i Svenska kyrkan skulle gudstjänsten hållas i ett kapell i närmaste stad.

 

  Jag trodde inte mina öron när hon i går berättade att allt redan var ordnat.

  "Vad då redan ordnat" undrade jag.

  "Jo, begravningsentreprenören hade allt klart. Han håller andakten och har en vän som spelar och så sjunger han själv två sånger. Så vi behöver inte tänka mer på det", berättade hon.

 

  Får det verkligen gå till så här? I ett fritt och demokratiskt land?

  Handlar det bara om att tjäna pengar för en del inom begravningsbranschen?

 

  I ett utsatt läge har vi alla en tendens att lämna ifrån oss rätten att själva tänka efter och formulera hur vi egentligen vill ha det.

 Dessvärre finns det alltför många som är snabba att utnyttja det, ta över kommandot, se till att det går snabbt och smidigt. Genom att visa på färdiga "mallar" för hur det kan gå till, lurar de osäkra och omedvetna människor att tro att det måste vara på ett visst sätt.

 Risken är stor att de anhöriga efteråt känner sig lurade. Erfarenheten visar att det är en hjälp i sorgearbetet att få lov att fundera och planera, att få ändra sig och tänka om tills man är helt nöjd med ceremonin vid avskedet.

 

 Låt inte någon få ta ifrån dig den möjligheten.

 Bestäm dig redan i förväg för att behålla beslutanderätten då du kommer i den situationen att du ska planera för en anhörigs begravning.

 Det har du rätt till och det blir troligtvis bättre än att stressas till att rakt av gå in i det som någon annan helt och hållet bestämt.